Bagaren Monica Henricsson slår på fläkten ovanför mjölsäckarna och den drar igång med ett dovt dån.
- Vi använder den inte så ofta som vi borde, den väsnas så, säger hon och nickar mot fläkten, drar fram en stor säck vetemjöl och börjar skopa upp i en hink.
- Men det är ju dåligt förstås, att vi slarvar, tillägger hon.
Hinken lyfts upp på vågen. Ciabattadegen ska innehålla nio kilo vetemjöl. Det ryker vitt runt Monica Henricssons uppkavlade skjortärmar när hon öser ner mjölet i degblandaren och på nytt börjar fylla hinken.
- Det känns i ögonen när man stått här länge, det gör det faktiskt. De blir röda och lite irriterade.
Damm, rök och kemikalier
I en debattartikel i gårdagens GP larmade yrkesmedicinarna Maria Albin och Kjell
Torén om att tusentals svenskar dör i förtid i sjukdomar orsakade av damm på arbetsplatsen. Värst drabbade är bagare, frisörer, svetsare och byggarbetare.
Enligt artikelförfattarna är exponeringen av damm, rök och kemikalier på svenska arbetsplatser lika hög som på 1980-talet. Det är en bild som Tuija Ljunggren, regionalt skyddsombud på Svenska Livsmedelsarbetareförbundet, känner igen från bagerierna.
- Arbetsmiljömässigt har det inte hänt mycket de senaste tjugo åren och absolut inte på de små bagerierna, säger hon.
Astma och mjölallergi
Enligt Tuija Ljunggren finns det stora brister på bagerierna. Ofta saknas tillräckliga utsugsfläktar, dammsugare och ordentlig ventilation. Men det finns enkla sätt att minska risken för mjölallergi. Man kan till exempel använda grövre mjölsorter som inte dammar lika mycket, och strö ut mjölet över degen i stället för att kasta det.
- Mycket handlar om arbetsgivarnas inställning. Vill man ha en sund arbetsmiljö eller låta de anställda bli sjuka? Det står klart och tydligt i arbetsmiljölagen att miljön ska vara sund och säker, men många arbetsgivare verkar tänka att "det har ju gått förut så det går väl ett tag till".
En av tio bagare lider av yrkesrelaterad astma. Än fler har mjölallergi. För en bagare som drabbas av mjölallergi återstår ofta bara att omskola sig, sjukdomen går inte att bota.
- Det är ett stort problem. De blir så allergiska att de inte kan vistas i dammiga miljöer alls, och det är svårt för en bagare som jobbat i tjugo år att hitta ett nytt jobb, säger Tuija Ljunggren.
Monica Henricsson välter ner ciabattadegen i ett kärl tillsammans med en rejäl skvimp olivolja. Hon säger att hon inte är särskilt orolig över att bli sjuk. Luften tycker hon är bättre än på många andra ställen, maskinerna är nya och ventilationen fungerar bra. Men för en tid sedan drabbades en kollega av mjölallergi, och sedan dess har Monica Henricsson börjat tänka mer på riskerna.
- Man har ju mycket mjöldamm på armarna och i ansiktet efter en dag på jobbet, det tänkte jag inte på förr, säger hon .
